tisdag 23 september 2008

Veckans Fritillaria (4)

Fritillaria michailovskyi (ovan) har strödda blad och en till fyra, brett klockformade blommor sammansatta av purpurbruna kalkblad, gula vid spetsen. Nektarierna är lineära och gula, avsmalnande och vanligen mörkfärgade vid basen. De döda kalkbladen sitter kvar när kapseln mognar. Höjd 6-24 cm. Förekommer endemiskt i rasbranter och på steniga kullar i östra Anatolien.

Fritillaria alburyana har strödda eller nästan motsatta blad och bildar en eller två fatlika till skålformade, upprätta, horisontala eller nickande blommor. Kalkbladen är blekt rosa till purpurrosa, lätta rutmönstrade med gröna, elliptiska nektarier, placerade strax intill basen. Höjd 4-10 cm. Förekommer vid snölegor på rasbranter endemiskt i östra Anatolien. Arten urskiljs främst genom blommans form och sällsynta färg.

Fritillaria hermonis (ssp. hermonis) har grågröna blad och en brett klockformad blomma. Kalkbladen är mörkt purpurfärgade och rutmönstrade i rött och brunt, invändigt är de djupare röda till purpurfärgade. Nektarierna är korta, svarta och endast något utstående. Höjd 5-13 cm. Förekommer i rasbranterna till berget Hermon i Libanon, endemiskt. Mycket sällsynt i odling. Underarten amana (bild ovan) är betydligt vanligare i odling och har strödda blad och en till två brett klockformade blommor. Kalkbladen är gröna med strimning, rutmönstrade eller fläckade i brunt eller purpur. Nektarier äggrunda, gröna eller svartaktiga med distans från basen. Höjd 8-35 cm. Förekommer i rasbranter, ofta i skugga i södra Anatolien och Libanon.

Inga kommentarer: