Fritillaria crassifolia (ssp. crassifolia) (ovan) har strödda, vanligen fyra, blad och en till fyra brett klockformade blommor med gröna eller gulaktiga kalkblad, rutmönstrade i brunt. Nektarierna är lineära och placerade med distans från basen. Höjd 3-10 cm. Förekommer på rasbranter av kalksten endemiskt i nordöstra och södra Anatolien. Fritillaria crassifolia skiljer sig från Fritillaria acmopetala genom de lineära till lineärt lansettformade nektarierna som är mer än hälften så långa som kalkens bräm. 
Underarten kurdica (ovan) urskiljs genom att den har fler (5-7) och längre blågröna blad, nektarierna bildar en upprätt ås och de inre kalkbladen är trubbiga. Förekommer på stäpper, klippavsatser och rasbranter i sydöstra Anatolien, nordvästra och västra Iran, Libanon och nordöstra Irak.
Underarten hakkarensis liknar ssp. kurdica med undantag från de skarpt tillspetsade inre kalkbladen och de blänkande, gröna bladen. Förekommer på rasbranter i stenig jord vid snölegor i sydöstra Anatolien och nordöstra Irak.
Fritillaria straussii har motsatta eller kransställda, blankt gröna blad med en till två brett klockformade blommor. Kalkbladen är gröna som unga men mognar ofta till mörkt rödbrunt, helt rutmönstrade. Höjd omkring 10 cm. Förekommer i sluttningar med arter ur Umbelliferae, Astragalus och i ekbuskage i sydöstra Anatolien och Iran. Fritillaria straussii skiljer sig från Fritillaria crassifolia genom sina kransställda blad.
Fritillaria poluninii har sex till åtta centimeterbreda, snarast motsatta eller strödda blad och en till två brett klockformade blommor. Kalkbladen är violetta till gråaktiga med purpuraktiga eller gröna nerver. Nektarierna är gröna utan svart fläck. Höjd 4-8 cm. Förekommer i kalkstensrasbranter och invid snölegor endemiskt i Sulaimaniya-distriktet i nordöstra Irak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar